FOLKETS DAGBLADS KORTA KOMMENTAR
TILL SUKP:s CK:s ÖPPNA BREV

Den 20 juli publicerade Folkets Dagblad hela texten till SUKP:s CK:s öppna brev, vilket offentliggjordes i Pravda den 14 juli och var adresserat till partiorganisationerna i alla instanser och till alla partimedlemmar i Sovjetunionen.

I samband med brevet publicerade Folkets Dagblads redaktör en kort kommentar som vi återger här nedan.

Det öppna brevet från Sovjetunionens kommunistiska partis Centralkommitté till dess partiorganisationer i alla instanser och alla dess partimedlemmar är en värdering av Kinas kommunistiska partis brev av den 14 juni. En talesman för KKP:s Centralkommitté har redan framhållit att brevets innehåll inte står i överensstämmelse med fakta och att vi inte kan acceptera de meningar som framförs däri. Brevet använder metoderna att vanställa fakta och beteckna rätt som orätt och orätt som rätt. Det är metoder som marxist-leninister under inga förhållanden kan tolerera.

Ifråga om kärnvapenkriget påstår SUKP:s Centralkommitté till exempel, att KKP:s ledare inte skulle ha några betänkligheter emot att uppnå socialism genom ett hela världen omfattande kärnvapenkrig, i vilket hundratals miljoner människor offrades. Med dylikt tal, som förvirrar och förgiftar människors sinnen, försöker ledarna för SUKP att belägga den illvilliga anklagelsen mot Kina som "krigiskt" och särskilt att komma kamrat Mao Tsetung till livs.

Kamrat Mao Tsetungs och vårt partis åsikter är i sin helhet öppet bekantgjorda och befinner sig i fullständig överensstämmelse med marxismen-leninismen. De som bryr sina hjärnor för att förtala Kamrat Mao Tsetung och vårt parti kan inte uppnå annat än att helt avslöja sina egna smutsiga syften.

Det kinesiska folket älskar freden. Kina genomför konsekvent en fredlig utrikespolitik. Kinas kommunistiska parti har alltid hävdat, att världskrig och kärnvapenkrig kan förhindras genom gemensam kamp av folken i världen.

För så länge sedan som i december 1947 förklarade kamrat Mao Tsetung i sin rapport om Det nuvarande läget och våra uppgifter: "Om var och en gör sitt allra bästa ska vi tillsammans med alla de demokratiska krafterna i världen förvisso omintetgöra imperialisternas förslavningsplan, förhindra utbrottet av ett tredje världskrig..." (Mao Tsetung, Valda verk, band IV, Bokförlaget Oktober, Uddevalla 1973, sid 168, andra uppl.)

I november 1957, då han talade vid Moskvakonferensen, gjorde kamrat Mao Tsetung en detaljerad analys av de förändringar som inträtt i de internationella förhållandena sedan andra världskriget. Han räknade upp tio stora efterkrigshändelser och visade att den internationella utvecklingen hade nått en ny vändpunkt och att fredens och socialismens krafter redan växt förbi krigets och imperialismens och höll på att bli allt bättre i stånd att hindra imperialismen att släppa löst ett nytt världskrig. I sitt tal förklarade kamrat Mao Tsetung upprepade gånger att vi inte vill krig, att vi önskar fred och att vi strävar att uppnå en varaktig världsfred.

Sedan andra världskriget har kamrat Mao Tsetung konsekvent och obevekligt avslöjat de amerikanska imperialisternas kärnvapenutpressningspolitik och visat att deras brottsliga avsikt, med att bekantgöra kärnvapnens fasor, är att terrorisera folken i alla länder i strävan att förslava hela världen.

Kamrat Mao Tsetung sade också, att vi borde överväga en annan möjlighet: Om imperialisterna vågar att sätta i gång ett kärnvapenkrig och störta mänskligheten i en sådan katastrof utan motstycke, vad bör det internationella proletariatet och folken i alla länder göra? Det står fullständigt klart att det endast finns två alternativ: antingen, att beslutsamt göra motstånd mot imperialismen och begrava den, eller, att vara rädd för offer och kapitulera. Men en del människor tror att hela mänskligheten kommer att gå under, om ett kärnvapenkrig utbryter. Den uppfattningen innebär i verkligheten detsamma som att säga att det inte finns något alternativ till kapitulationen inför den imperialistiska kärnvapenutpressningen. I det han vände sig emot denna pessimistiska och kapitulationistiska uppfattning, framhöll kamrat Mao Tsetung att mänskligheten med säkerhet inte kommer att förintas även om imperialisterna står fast vid att påtvinga den ett kärnvapenkrig, som kan betyda att hundratal miljoner människor offras. Mänsklighetens framtid kommer icke dess mindre att bli ljus. Imperialisterna kan inte lyckas i sitt försök att förinta mänskligheten och civilisationen. Kamrat Mao Tsetung sade: "Om de imperialistiska 'hjältarna' är beslutna att börja ett tredje världskrig, kommer det enda resultatet att bli att det kapitalistiska världssystemets fullständiga förintelse påskyndas." Detta är sanningen i saken.

Betrakta ett annat exempel, frågan om värderingen av SUKP:s 20:e kongress. SUKP:s ledare säger att de kinesiska ledarna gjort en omsvängning på 180 grader i sin värdering av SUKP:s 20:e kongress. SUKP:s ledare vet mycket väl att KKP:s Centralkommitté aldrig betraktat SUKP:s 20:e kongress som alltigenom positiv. Vi har aldrig varit överens med dess fullständiga underkännande av Stalin, en åtgärd som den vidtog under förevändning att bekämpa personkulten, eller med dess ensidiga framhävande av den fredliga övergången.

Efter SUKP:s 20:e kongress kritiserade de ledande kamraterna i KKP:s CK många gånger kamraterna i SUKP ifråga om SUKP-ledarnas fullständiga underkännande av Stalins ledarskap under de trettio åren efter Lenins död. Kamrat Mao Tsetung talade själv med kamrater ur SUKP härom vid fyra olika tillfällen mellan april och november 1956. Vi framhöll upprepade gånger att Stalins förtjänster var större än hans brister och att en allsidig värdering var behövlig. Vi ansåg att SUKP:s ledare begick misstag då de underlät att företa en allsidig värdering, underlät att göra självkritik och underlät att rådfråga broderpartierna.

Under denna period publicerade Folkets Dagblad tvenne artiklar om de historiska erfarenheterna av proletariatets diktatur, vilka gjorde en omfattande värdering av Stalin i en förnuftsmässig och positiv form och taktfullt kritiserade misstaget att helt förkasta Stalin.

I frågan om den fredliga övergången har KKP:s Centralkommitté likaledes vid många tillfällen uttryckt avvikande meningar till SUKP. I november 1957 gav vi SUKP:s CK en redogörelse för våra synpunkter i fråga om den fredliga utvecklingen, vari vi utförligt och klart utvecklade KKP:s åsikt.

För att bevara den internationella kommunistiska rörelsens solidaritet och med hänsyn till SUKP:s och Sovjetunionens prestige kritiserade vi emellertid vid den tiden inte offentligen SUKP:s ledare i frågorna om Stalin och den fredliga övergången.

Hur kan man då framställa KKP:s konsekventa ståndpunkt till SUKP:s 20:e kongress såsom "vacklande och tvekande" och tala om "falska påståenden"?

Tag ett annat exempel, frågan om de ideologiska meningsskiljaktigheternas utveckling till de statliga relationernas område. Faktum är att den sovjetiska sidan den 16 juli 1960 plötsligt meddelade Kina sitt beslut att inom en månad återkalla samtliga de över 1300 sovjetexperterna i Kina, att dra ett brett streck över alla de hundratals överenskommelser och kontrakt som de undertecknat med oss och att inställa leveranserna av många viktiga slag av utrustningar och material. Detta tillfogade Kinas nationalhushåll, nationella försvar och vetenskapliga forskning oräkneliga svårigheter och förluster och var huvudskälet till nedskärningen av de ekonomiska förbindelserna och handelsförbindelserna mellan Kina och Sovjetunionen. Det är Kina som är den lidande parten. Icke dess mindre beskyller SUKP:s CK i sitt öppna brev Kina för att ha skurit ned de ekonomiska förbindelserna och handelsförbindelserna med Sovjetunionen och för att ha utvidgat de ideologiska meningsskiljaktigheterna till de statliga relationernas område. Det är verkligen förvånande att man så fullständigt kan vända upp och ned på sanningen.

Det öppna brevet är fullt av exempel av samma slag - där finns inte mindre än 70 å 80 sådana - och det är omöjligt att notera dem allesammans. Vi ska i kommande artiklar lämna det material som är nödvändigt för att klara upp dessa saker.

MEDDELANDE

Den 14 juli publicerade Sovjetunionens kommunistiska partis Centralkommitté ett öppet brev till partiorganisationerna och alla kommunister i Sovjetunionen.

I ett uttalande den 19 juli förklarade en talesman för Kinas kommunistiska partis Centralkommitté:

SUKP:s Centralkommittés öppna brev är en värdering av vårt brev av den 14 juni. KKP:s Centralkommitté hävdar att innehållet i det öppna brevet icke står i överensstämmelse med fakta, och vi kan icke ansluta oss till de åsikter det ger uttryck åt. Vid lämplig tidpunkt ska KKP:s Centralkommitté klarlägga frågorna och göra sina kommentarer.

SUKP:s Centralkommittés öppna brev publicerades i sin helhet den 20 juli i Folkets Dagblad och andra rikstidningar i Kina samt i alla landets provinstidningar och storstädernas stadstidningar. Det utsändes också i sin helhet av de kinesiska radiostationerna.

I de sovjetiska rikstidningarna följdes det öppna brevet av nära 300 artiklar med angrepp på Kina. Folkets Dagblad har publicerat utdrag ur ett antal av dessa artiklar.

Från och med i dag börjar Folkets Dagblads och tidskriften "Röda Fanans" redaktioner en följd av artiklar, som kommenterar SUKP:s Centralkommittés brev.

Den 6 september 1963.

Folkets Dagblads redaktion

Röda Fanans redaktion